I somras ringde det från tidningen Amelia till mig. De ville att jag skulle fotografera Madeleine till ett reportage om muckande magar (borde jag inte bli rubriksättare så säg?). Eftersom Madeleine var långdistanslöpare på elitnivå ville de gärna ha bilder på när hon sprang i spåret. Javisst tänkte jag. När jag ringde Madeleine och berättade att hon (men absolut inte jag) skulle springa på bilderna berättade hon att hon var höggravid. Jag beslutade mig för att inte tvinga henne att springa (jag är god).
Men, till spåret åkte vi och gick gjorde vi. Lite bakning blev det också, absolut glutenfritt och magsnällt.
Här nedan ser ni reslutatet, och av den fina gravidmagen har det nu blivit en liten Silas. 
